Lillemans cykel

Sedan min gamla orange hingst mystiskt försvunnit var jag i desperat behov av en ny.

Min kompis Lilleman hade nyss köpt en bil i Stockholm. Bilen hade ett flak och på flaket låg en cykel. Den ingick tror vi. Som en fantastisk slump visade det sig att Lilleman inte begagnar sig av cyklar som inte har motor. Jag fick cykeln som en gåva av Lilleman. Helt fantastiskt.

Min nya cykel har dock tre problem:

För det första har cykeln ett bockstyre. Jag kan inte cykla med bockstyre. Jag bara vinglar. På bilden överst syns ett styre som ser fint ut. Ett sådant hade passat på min nya cykel. Alternativet att liksom vinkla upp bockstyret, på ett inte så lite pundigt vis, kvarstår dock.

För det andra saknar cykeln cykelkorg. Cykelkorgen på bilden längst ner av de två bilderna skulle jag vilja ha. Den hade passat fint på min nya cykel.

Och, slutligen, för det tredje saknar cykeln lås. För närvarande låser jag fast ett litet hänglås runt kedjan när jag lämnar cykeln oövervakad. När jag förklarade detta för min gode vän Fredriksson, berättade han om sina erfarenheter av en sådan låsanordning. Han beskrev hur cykeln, ofta nattetid, hade flyttats några hundra meter utav någon klåfingrig typ i tron om att cykeln var olåst. Detta fick även jag erfara i helgen då jag lämnat min ädla springare utanför ett etablissemang i centrala Göteborg. Cykeln återfanns dagen efter ganska exakt ett kvarter från där jag lämnat den. Hur kan man cykla ett helt kvarter på en kedjelängd?