fredag 27 februari 2009

Arbetskläder







Bilderna kommer från mina kompisar på www.e-workers.net



Arbetare förenen eder

Min generation är en generation av relativt dåliga arbetare. Vi har inte förstått värdet av pengar och tycker om att vila. Med det sagt kan jag berätta en historia ur mitt liv utan att själv bli anklagad för att vara kass. Jag är bara ett offer för omständigheter.


Jag bodde i Kataloniens huvudstad Barcelona för många år sedan. Mest på grund av språklig förbistring längtade jag emellanåt hem. För att råda bot på min hemlängtan brukade jag fantisera om mitt framtida uppstyrda liv på Sveriges västkust där jag är född och uppfostrad. Förutom att jag skulle rida isländsk häst och spara ut skägg, hade jag en extremt romantiserad idé om hur det var att arbeta som budbilschaufför. Nervevad ruta, Byrds i stereon och en öppen väg framför mig tänkte jag. Lite som i "Convoy" typ. Jag fick anställning på en budbilsfirma via ett mail jag skickade från Barcelona.

Väl hemma i Sverige skulle jag då alltså äntligen börja mitt nya jobb som Kris Kristofferson. Det hör till historien att jag bara sex månader tidigare tagit mitt körkort i en riktigt liten stad i Värmland. På två veckor. Jag var mycket dålig på att köra bil alltså.

Att köra budbil var helt rötet. Gubbstressad med världens hjärtklappning flängde man runt mellan olika industriområden och kranskommuner med typ en cd-rom skiva i ett kuvert som skulle till nån sur receptionist som hade dålig andedräkt. Inte alls som "The Duck".

Efter tre veckor som budbilschaufför bestämde jag mig för att sluta. Extremt konflikträdd som jag var på den tiden, rent av feg skulle någon kunna påstå, valde jag att skicka ett sms till min chef där jag beskrev min situation på ett kort och koncist sätt. Problemet var, tyckte min chef i sitt svar, att jag skickat smset 02:47 en fredag. "Oseriöst" var hans utlåtande. Jag kan bara hålla med. Och skylla på min generation och andra omständigheter.

Förresten sa min kompis Måns upp sig från sitt jobb på Pååls bagerier via ett vykort. Det är ju ännu sämre väl.

PS. Glöm inte att klicka på bilden för en förstorad bild. DS

tisdag 24 februari 2009

Norsk vintage




Fyra veckor av konstant snöande hade gjort Oslo helt vitt. Vad passar då bättre än att kolla in Emanuel Vigelands bror Gustavs park?

Gustav var en faschistoid stenskulptör som har en egen park i stadsdelenen Frogner i västra Oslo. Motiven är kaukasiska män och kvinnor med tillhörande barn och en och annan fallos. Olle tyckte att det var fint. Jag har sett det förr.

Norrmän åker som bekant gärna skidor. Helst på längden.  Vigelandsparken denna lördag eftermiddag var inget undantag. Eftersom jag är en orutinerad modebloggare har jag aldrig någon kamera med mig. Därför får ni hålla till godo med en bild som åtminstone liknar en av alla vintageskidåkare på plats i parken. 

Kämpegreit


Vi var ett käckt sällskap i grannland Norges huvfudstad, Oslo, i helgen. Utrustade med BIB, gitarrer och bläckblås spelade vi för Ole Norman och hans tjej både på fredagen och lördagen. Lillgamla som vi ( jag) är tog jag och min gode vän Husman Hagberg en stärkande promenad på lördag morgon. Raka vägen till Edvard Munchmuseet bar det. 

Som det sociala geni, alternativt missfoster, Hagberg är började han tjöta med en av de otaliga museivakterna om konstkuppen som utspelade sig på Edvard Munchmuseet för ett par år sedan. Några lallare fick med sig både "Skriet" och "Madonna" utan att någon knasade. Två år senare hittade tjattras bägge målningarna i en husvagn i närheten av museet. "Skriet" hade använts som underlägg för en kaffekopp och var helt förstörd. Eftersom "Skriet" är ett verk målat på papper har man nu tillbringat ett och ett halvt år med att försöka restaurera den. Museivakten berättade för Hagberg att det verkar kört. "Skriet" är värderad till 18 miljoner NOK. 

lördag 14 februari 2009

Sjökvistans spel och prillor. Och praliner då!

Min gode vän Sjöhäst är oddsletare av rang. Låt det inte stoppa dig från att ta rygg på några av hans säkra spel varje dag. Eller varför inte prova Hästens mycket populära "Dagens Cowboy".

Sjöhästen har även vänligheten att lotta ut heta topptipssystem till de som svarar rätt på hans kluriga frågor. Förra veckans svar var Agbar Barsom. Intresserad? Logga in på:

http://www.sjohastensspel.blogspot.com/

Ralph min Ralf

Ärligt talat. Magiskt är inget slitet uttryck.

Så när Ralph sportar nån slags cherokeebralla på söndagspromenad är det just ordet magiskt vi använder. Herregud vilken tyngd i brallan.
Klicka på bilden och föreställ er hur mockatrådarna fladdrar i vinden när han mountar sin mustang. Eller ardenner.
Bilden är stulen från mina kompisar på www.theselvedgeyard.wordpress.com som i sin tur snott den från mina andra kompisar på www.mistermort.typepad.com

onsdag 11 februari 2009

Nylagat




Stirra dig inte blind på Kleerupskägget. Kolla in jackan.

måndag 9 februari 2009

Overall




I Uppsala förra helgen lärde jag mig mycket. Bland annat lärde jag mig ett nytt ord: Gasque.
Ett (eller en?) gasque går till så att ett stort antal studenter från olika delar av Sverige, med olika socialt och ekonomiskt bagage, olika dialekt och diametralt olika kön träffas och äter och dricker. Det hålls tydligen mycket tal och sjungs flera sånger också. Klädkoden under ett ( nu har jag bestämt mig!) gasque är varierad till tusen. Flotta smokingar och aftonklänningar blandas med helt rötna overaller. Inte nog med att många av overallerna har fåniga meddelanden ritade på sig i stil med "Din mamma jobbar här", flera av studenterna har också tydligt bajsat på sig i sina overaller.
Min enda närkontakt med en gasquedeltagare var när jag bytte några ord med en studentska från Upplands Väsby. Jag sa att hon såg ut som Frida Hallgren i Kay "a course in miracles" Pollacks "Såsom i himmelen". Ni vet, lite svullen på ett tryggt glesbygdsvis. Det där om svullen sa jag aldrig till henne utan höll mig till Frida Hallgren liknelsen. Men jag tror att hon förstod. Det visade sig att "Frida" var något man kallade för "cafémästare" på nationen. Hon hade ett fult och stort halsband som tydligen symboliserade det. "Frida" hade tagit ett studieuppehåll för att kunna ägna sig åt cafémästeriet på heltid. Hon berättade att hon brann för Norrlands nation. Jag vet inte så mycket om Norrlands nation men "Frida" hade gjort rågoa mackor med brieost till oss. När jag frågade om hon ville smaka sa hon att hon redan ätit fem stycken under eftermiddagen.
Kolla in overallerna på bilderna ovan. Engineered Garments vet hur man prickar bullseye nybyggarstyle!



onsdag 4 februari 2009

Mikael Odell, Watanabe och keps utan skärm







Årets fiskesäsong blev kort.
Jag och Kalle åkte ner till sportfiskebutiken i juli och jag köpte ett spö. Efter ett desperat försök nere i hamnen följande dag, i hällregn, tog min medfödda rastlöshet totalt överhanden och vi åkte hem. Två dagar senare tog jag åter sats och gick ner till hamnen. Denna gång till ett ställe som min kompis och sportfiskelegenden Creet hade tipsat om. "Där drar man upp fiskar som ur ett akvarium" sa han. Det var jag och två uteliggare som fäste våra drag och förväntansfullt kastade i krokarna. Jag fick napp direkt. En liten öring satt fast och sprattlade. Nervöst, med de båda uteliggarnas ögon brännandes i nacken, tog jag loss kroken från fiskens mun och kastade tillbaka den i vattnet. Nervöst gick jag hem igen och författade ett stolt sms där jag beskrev dagens fiskeframgång. Det visade sig att 2008 var man tvungen att jobba med mms, och bildbevis, för att bli trodd om man lyckats med något. Ingen trodde på mig.
Nåväl, efter att jag lyckats fånga fisk på egen hand kommer jag ibland på mig själv med att hånle åt de ringlande köerna utanför fiskevagnar och affärer. Kan man inte fånga fisk på egen hand skall man inte äta fisk.
Huvudpersonen i TV4s "Fiskedrag" heter Mikael Odell. Precis som Creet är Mikael en sportfiskelegend. Mitt favoritavsnitt är när han fiskar Nil-aborre i, just det, Nilen. Då sportar Mikael Odell en keps utan skärm. Fashion before function, Mikael?
Om japanen Watanebe har lite känsla ser han till att Mikael Odell blir ansiktet utåt för vinterkollektionen 2009. För som synes på bilderna ovan är det ett tydligt fisketema på kläderna. Nån av snubbarna har till och med så korta byxor att flugfisket kommer gå som på räls. Det enda som saknas är väl kanske en keps utan skärm.




söndag 1 februari 2009

Information want's to be free


Efter tekniska problem med bloggen är nu kommentarerna öppna för tillägg. Mr. Swearengen hälsar! "I wouldn't trust a man who doesn't try to steal a little."