Jag är mycket rädd för att dö. Något som i hela mitt liv hjäpt att hålla bort tankarna på min egen existens kommande slut har varit olika ( levande) kända människor. Det drabbar mig hårt när kändisar blir sjuka eller dör. Jag blev till exempel bestört när Ingmar Bergman dog härom året. Inte bara för att Sverige blev en bra regissör fattigare ( jag har inte sett någon av hans filmer men de ska ju vara bra) utan också för att en känd människa dog. Då kan ju jag också dö.
Därför gillar jag Keith Richards. Han dör ju aldrig. Ingen palm är för hög för honom.
PS. Bildgoogla Patrick Swayze. Han är mycket lik Christer Pettersson nu. Eller Krille Pettesson som Rolf Ruff sjunger. DS.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar